Längesedan jag skrev om mina bravader och actionfighter! Det har varit fullt upp på schemat så jag har inte haft någon supertid direkt. Jag har slagits mot onda elakingar och dumma fiender med hemska attacker och specialeffekter. Men jag har klarat mig rätt bra. Dock har det stora superdundermonstret Köldius varit här i stan ett bra tag. Han är en riktigt elak fiende, han gör mig svag och seg och tar alla energi. Jag måste till och med använda hjälpfärdmedel för att ta mig fram. Fruktansvärt. Och dyrt. Nä, ty fusan. Hoppas det är över snart.

Sedan har jag skaffat mig en trogen medhjälpare också! Mr. Nano var inte tillräcklig längre, så jag uppgraderade honom till en lite större och fetare version. Kostsamt för mig och naturen, men jag är så tuff så jag bryr mig inte. Hah! Gu vad kool jag är alltså.

Ska på hemligt uppdrag på hemlig ort imorgon, önska mig lycka till. Detta blir en fet fight!

Denna vecka har jag varit tillfångatagen av The Å så jag har inte haft så mycket tid tid till att skriva. Men jag tror jag är fri nu, ett tag i alla fall. Herr S har också besökt mig vid många tillfällen, den dumbommen.
Jag har även räddat ett barn som var klämd i en dörr, här är en bild.



Ses bland molnen.

Att rädda barnet på taket var en riktig utmaning. Blod och kött och andra saker som jag censurerar sprutade från den stackars ungen. Men jag räddade honom, levande faktiskt. Några veckor på sjukhus och lite rehab och sen kan han säkerligen springa igen.
Idag räddade jag en lite pojke från ett brinnande hus. Han hängde ut från fönstret, men jag hann fånga upp honom innan han föll mot en säker död. Tur att jag är en sådan superhjälte alltså. Jag tog ett snabbt foto av honom innan jag utförde min räddningsmanöver.



Ikväll blir det nog att rädda några trafikoffer och sådant. Simma lugnt

Idag var jag med om en riktig ninjafight. Det var länge sedan det var så allvarligt, nästan två månader sedan. Jag kämpade så svetten lackade! Och det gav resultat, jag klarade mig genom fighten med bara några få skråmor. Dock kommer jag anfallas av Totroränoninongogsosvovärorkoksosmomanonnonenon imorgon. Det kommer bli en tuff fight. Fast då kan jag alltid slå ner han med mina svärdskor som jag kommer ha på mig.
Nu ska jag rädda en bäbis som fastnat uppe på ett tak med benet i skorstenen.
Ses bland molnen

Imorse blev jag anfallen av indianer, riktigt arga och våldsamma indianer. De slog och sparkade och kastade spjut och sånt. Så nu är jag helt slutkörd, ack. Men jag vann tillslut, verkar det som i alla fall. De kommer troligtvis tillbaka senare ikväll, men så kommer jag självklart vinna igen, även om det kommer bli en jämn och hård kamp. Bilder kanske kommer sen, vi får se. Min personliga proffsfotograf har lite ont i magen.
Här är en gammal bild på mig istället, jag var kung förut.

Dagens bravader har varit FRUKTANSVÄRT SUPERHÄFTIGA om jag ska underdriva. Du skulle varit med alltså. Det började med att jag blev väckt ur min hjältekoma av ett fruktansvärt ljud som sprängde i mina öron i fyllde hela mitt fanatiskt stora superhjältesovrum. Ljudet ökade och ökade tills jag inte stog ut längre, och då med mina svaga morgonkrafter använde jag min dundereffektiva superattack Snoozilious. Det funkade och dagen var räddad. Trodde jag. De våldsamma attackerna fortsatte direkt när jag satte min supersko i superskolan. Allt tystnade, inte en människa syntes till. Allt var dött. Den hemska Duäriskolantioiåttaochallaandrasitterpåbussenpåväghitförattklockanfaktisktärväldigtlitemannen hade slagit till. Det var en konstig stund, men sen kom Kvartöveråttamannen och gjorde allt normalt igen.
Sedan kom psykosen, klassrum G65 anfölls av Psykosius, den ökände psykoskvinnan, logiskt nog. En timme och 20 minuter var vi i fast en bubbla av lärande. Vi klarade oss oskadda, som tur var.
Men sen, då kom den värsta stunden av de värsta stunderna. Då kom den värsta fienden av de värsta fienderna. Ägget. DADDADAAAAAAAAM lät det, en symfoni av skräckstråkar med ångestskrik och panikatacker lämnade hon efter varenda steg hon tog. Vi gjorde allt i vår makt för att klara oss ur denna obeskrivligt fruktansvärda stund. Levande men inte oskadda klarade vi oss därifrån. Tack och lov.
SuperfuckingFREEZINGCOLDman har varit på besök även idag, men jag var väldigt förberedd så jag klarade mig helt underbart bra. Nästan för förberedd var jag, han börjar bli dålig den dära superskurken. Resten av dagen var också skithäftig, men jag är för tuff för att berätta om den i detalj. Jag förintade superskurkar, vann över en fiende och hittade guld kan jag i alla fall berätta. Ikväll ska jag nog göra samma sak ungefär. Trolla lite också kanske, bara för att jag kan och vill skryta om det.
Tack alla beundrare för att ni tycker jag är så häftig, ses bland molnen